”Tiden är mogen för digitala tvillingar”

Tack vare att samhällstron till data är utbredd i den tid vi lever är tiden nu mogen att använda digitala tvillingar. Det anser Elin Uppström, Doktor i Data och systemvetenskap, på Uppsala universitet och Campus Gotland. Hon menar att teknikens främsta syfte är att användas som verktyg för att skapa gemensam förståelse och förbättra kommunikationen – inte minst i offentlig sektor.

”En digital representation som strävar efter att modellera någon aspekt av verkligheten. Och att modellen är så pass bra att man kan fatta beslut baserat på den information den förmedlar”. Så beskriver Elin Uppström, Doktor i Data och systemvetenskap, på Uppsala universitet och Campus Gotland, digitala tvillingar. Digitala tvillingar finns idag implementerade i allt från fjärrvärmesystem till transportsektorn och går att använda för alla områden där möjligheten till insamling av data är tillräckligt stor. Elin Uppström har stött på arbete och diskussioner kring digitala tvillingar under flera år. Inte minst i sitt arbete inom Smarta städer. Men det är först nu hon tror att tiden är tillräckligt mogen för att implementera tekniken på bredare front. Detta eftersom viljan att arbeta datadrivet och använda data som beslutsunderlag är stark i den tid vi lever.

“I dag är samhällstron till data som underlag till beslutsfattande på frammarsch. Digitala tvillingar blir då ett viktigt kommunikationsverktyg för att göra detta möjligt.”

Stor potential

– I dag är samhällstron till data som underlag till beslutsfattande på frammarsch. Digitala tvillingar blir då ett viktigt kommunikationsverktyg för att göra detta möjligt. Digitala objekt skulle vinna på att fler har en gemensam förståelse för vad de representerar, eftersom man då skulle kunna förbättra och kvalitetssäkra informationen och bättre förstå varandra. Det finns därmed en stor potential i att använda digitala tvillingar idag, säger Elin Uppström. 

Hon menar att ett problem som ofta uppstår idag, är att en gemensam förståelse för data saknas. Ett exempel gäller tåg.

– För någon är ett tåg något som ska lagas, för en annan något som transporterar folk och för en tredje något som körs på en räls. Men eftersom alla aktörer kanske kallar det för tåg, förstår de inte att de egentligen pratar om olika saker. Detta tydliggörs när något visualiseras eftersom kommunikationen ofta blir tydligare då än om man bara pratar. Då kan det förhoppningsvis bli tydligare att man har olika förståelse för vad ett tåg är och därmed också förbättra möjligheterna att komma överens och skapa gemensam förståelse för digitala objekt, säger hon. 

Organisatoriska Mellanrum

Ett utbrett problem som länge präglat större organisationer, inte minst inom offentlig sektor, är så kallade Organisatoriska Mellanrum. Sådana uppstår, enligt Elin Uppström, då olika människor på olika positioner sitter med olika information och ingen har hela bilden. Och där det ofta saknas gemensamma verktyg som kan facilitera kommunikation och utbyte av information. Elin Uppström exemplifierar det med att Socialtjänsten kan ha viss data, Vårdcentralen en annan och Sjukhuset en tredje. 

– Alla har data kring en och samma person, men en gemensam förståelse och helhetsbild kring denna person saknas. Här skulle digitala tvillingar ha stora användningsområden, med förutsättning att data bättre togs tillvara, samordnades och visualiserades, säger Elin Uppström.

Tidigare har en grundläggande svårighet med digitaliseringen av samhället varit att göra data greppbar för vem som helst. Elin Uppström nämner företaget Digital Tvilling som en av de nya aktörerna som etablerat tekniken på ett visuellt greppbart sätt. Detta bland annat i form av en fullt fungerande karta över Sveriges järnvägssystem i realtid. 

Holistisk bild av verkligheten

– Att data som finns också visas upp, möjliggör bättre kommunikation och förståelse för denna data. Digital Tvillings version blir en väldigt stark kommunikativ plattform för att ge oss en förståelse för hur vissa väldigt komplexa saker fungerar. Sen är den cool också eftersom den ger oss en holistisk bild av någon aspekt av verkligheten i visuell form, säger hon. 

Givetvis finns det, enligt Elin Uppström, vissa risker med att samordna och modellera denna typ av data. Ett exempel är att det skapas möjligheter för onda syften att manipulera data. Det centrala blir då, enligt Elin Uppström, att göra det möjligt att utbyta data på ett bra sätt som inte riskerar individers integritet, skapar samhälleliga risker eller förstärker motsättningar. Samtidigt tror hon inte att riskerna nödvändigtvis ökar med användandet av digitala tvillingar.

– All data finns redan där ute och om nån vill få tag på den är den i de flesta fall redan offentlig. Det viktigaste här är istället tilltron till data i vårt samhälle. För att ha tilltro behöver vi känna till svagheter, risker och problem och vara transparenta med modellens korrekthet. Annars riskerar vi att invagga människor i att det är verkligheten som visualiseras i den digitala tvillingen, fast det egentligen är en modell av en verklighet, baserat på data som hämtats från denna verklighet, säger hon. 

Elin Uppström, Doktor i Data och systemvetenskap, på Uppsala universitet och Campus Gotland