”Organisationer skulle bli mer kostnadseffektiva om beslut fattades på utfallsdata”

Ett nytt sätt att arbeta med digitalisering och digitaliserade beslutsstöd. Det blev resultatet av en nyligen genomförd forskningsstudie på Institutet för Personal- och Företagsutveckling (IPF) vid Uppsala Universitet. Johan Hansson, en av forskarna i studien, ser att många organisationer skulle gynnas av den nya tekniken.

Digitala systemrepresentationer har börjat diskuteras allt mer i forskarvärlden. Johan Hansson är forskare på IPF, Institutionen för Personal och Företagsutveckling, vid Uppsala universitet, som hjälper politiskt styrda organisationer att ta nästa steg i sin verksamhet. Han har medverkat i den treåriga forskningsstudien Styrning i en modern myndighet. Med resultaten från studien som grund ser han att många organisationer skulle bli betydligt mer kostnadseffektiva med beslut grundade på utfallsdata.  

“Istället för att försöka identifiera och fatta beslut på de delar som enbart rör mitt område kan man se ur ett helhetsperspektiv som är bäst för hela organisationen: Vilka frågor behöver prioriteras, vilka problem är störst i nuläget och hur kan vi bäst lösa dem?”

–  Istället för att försöka identifiera och fatta beslut på de delar som enbart rör mitt område kan man se ur ett helhetsperspektiv som är bäst för hela organisationen: Vilka frågor behöver prioriteras, vilka problem är störst i nuläget och hur kan vi bäst lösa dem? Allt handlar om att titta på hela verksamheten i form av en modell, av något som skulle kunna kallas en levande digital karta. En sådan gör det möjligt att fatta snabba beslut i akuta situationer och att planera långsiktigt med större träffsäkerhet.

Johan Hansson, IPF

På företaget med namnet Digital Tvilling, har man tagit konkreta steg för att förverkliga dessa idéer. Med avancerad digital teknik har man möjliggjort ett nytt sätt att arbeta med digitalisering och digitaliserade beslutsstöd. Detta med grundidén att samla organisationers utfallsdata på en och samma plattform. 

Johan Hansson ser försiktigt positivt på den här typen av innovationer.  

– Det finns en möjlighet att plocka in allt möjligt i en sådan digital spegling av verkligheten: infrastruktur, väderförhållanden, tidtabeller. Bara fantasin sätter gränserna. Ju mer utfallsdata du stoppar in, desto rikare underlag får du. Och tillslut utvecklas något som liknar en verklighet. 

Johan Hansson, ser hur detta skulle kunna användas för att på ett kreativt sätt hitta lösningar på problem i bland annat järnvägssystemet, som forskningsstudien fokuserade på. 

– Med VR-glasögon skulle du kunna skapa en illusion av att du faktiskt är ute i spåret och kör tåget i realtid. I snöstorm, med människor på perrongen, bilar som passerar och en älg som springer över rälsen. Det ger ett mer verklighetsanpassat underlag för att fatta beslut jämfört med att titta på ett Excel-ark med siffror som förklarar hur tågen gått de senaste åren. 

Även om verktyget har byggts på data som är öppen och offentligt tillgänglig är det viktigt att tekniken utvecklas med hänsyn till sekretess och säkerhet. 

– Blir det lika säkert som ett bank-id är det ett bra verktyg för att identifiera problem och hitta lösningar, särskilt i stora verksamheter. Det gör det möjligt att fatta beslut på verkligheten, istället för att sitta och killgissa vad verksamheten behöver framåt, säger Johan Hansson.