Datadelning och digitala tvillingar sparar lidande och pengar för järnvägen
En digital tvilling av Sveriges geografi, järnväg och tågens position har många användningsområden. En av dem är att minska viltolyckor på järnvägen.
– Vi arbetar tillsammans med de bästa och flera lösningar är på gång för att förbättra och säkra trafiken, säger Filip Åsblom, CTO på Digital Tvilling.
För att lösa utmaningar inom järnvägsbranschen, så som samverkan mellan flera olika organisationer, behövs metodik och teknik anpassad för problemlösning över organisatoriska gränser.
Traditionell IT-utveckling bygger ofta på användarcentrerad utveckling och business case som bygger på organisation. Men genom att utveckla en digital tvilling som går att använda till många olika tillämpningar går det i stället att försöka fånga verkligheten digitalt snarare än en enskild persons eller organisations behov av information.
Med en digital tvilling kan trafikanter varnas för ankommande tåg vid oskyddade plankorsningar (Varning för tåg). Med samma infrastruktur och teknik kan nu antalet viltolyckor minskas genom att skrämma djuren från spåren.
Studier vid Grimsö forskningsstation, Sveriges Lantbruksuniversitet, har visat att den mänskliga rösten effektivt kan skrämma vilt, tillräckligt för att möjligen minska risken för påkörningar på järnväg. Nu ska denna åtgärd valideras i verklig driftmiljö genom att aktivera högtalare som placeras ut längs järnvägssystemet när ett tåg närmar sig.
– Potentialen är enorm. Kostnaden för viltolyckor räknas i miljarder per år bara i Sverige, säger Andreas Seiler, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och en av forskarna bakom lösningen.
– Det vi vet är att genom att bygga en digital representation av verkligheten, eller en digital tvilling, kan vi använda denna för att åstadkomma många nyttor, tillämpningar och tjänster. Den digitala tvillingen fångar verkligheten och vi kan därmed använda den digitala tekniken för att varna för tåg eller skrämma djur. Vi kan också fånga in faktiska gångtider mellan olika platser i geografin som kan kombineras med exempelvis årstid och lokindivid för att kunna ge bättre underlag för tidtabeller och trafikinformation, säger Filip Åsblom.